So länder Jakob.A

Kanada:
Kanada ligger i den norra delen av Nordamerika. gränsar till
norra Stilla havet (västra kusten), Atlanten (östra kusten)  och USA.
USA som ligger söder om Kanada ligger också nordost om
Kanada på grund av att de äger Alaska.
I norra Kanada har de polar klimat. Där är det relativt mycket
nederbörd om man jämför med andra länder som har polarklimat.
Anledningen till detta är för att de har hav på båda sidor vilken förser dom med mycket nederbörd. Det är väldigt kyligt där och tjälen som finns där försvinner aldrig under den varmare perioden. Kallas också för permafrost.
Det blir aldrig "riktig" sommar för att medeltemperaturen når aldrig upp till 10C°+.Floran som finns i polarklimat kallas för tundra. Det innebär att det inte växer några
 träd utan lavar och låga buskar.
I södra Kanada så är det Tempererat klimat. Där är det relativt mycket nederbörd på grund av de två haven Atlanten och Stilla havet. Nederbörden är jämt utdelad över hela året. Man har fyra årstider sommar,höst,vinter och vår. Floran som finns i där är tajgan. När det är tajgan så växer det mest barrskog.@

Israel:
Israel ligger i den sydvästra delen av Asien. Israel gränsar till Libanon som ligger norr om Israel, Syrien som ligger nordost, Jordanien som ligger öster om Israel och Egypten (ligger i Afrika) som ligger nordväst om Israel. I Israel är det subtropiskt klimat där är det varmt och lite nederbörd det är oftast en regn period. Temperaturen kan lätt nå upp till 30C° under dagen. Stora delar av Israel är öken. I Israel är det stäpp. Det växer mest låga buskar och gräs. En anledning till att de har lite nederbörd är för att de ligger i en position som gör att solen lyser starkt varje dag och att de ligger en bit från havet. Det gör att molnen inte kan ta upp lika mycket vatten.@

Japan:
Japan är ett örike som ligger i den östra delen av Asien.
I och med att det är ett örike så har den gränserna vid havet.
Japan gränsar till Syd och Nordkoreas havsgränser som ligger sydväst om Japan.
Men också Kinas havsgränser som ligger söder om Nordkoreas. Sist Rysslands havsgränser som är nordost om Japan. På Japans östra kust ligger norra Stilla havet. På Japans västra kust ligger Japanska havet. I Japan är det tempererat det finns fyra årstider men de har mycket nederbörd året om. Anledningen till detta är för att Japan är ett örike omringat hav som gör att molnen kan ta upp mycket vatten. Japan har det också väldigt varmt om man jämför med andra länder som har tempererat klimat. Det är för att det kommer varma strömmar och för att Japan ligger inte en så lång bit från ekvatorn. I Japan är det frodigt med växter och det finns got om barrskog, lövskog och lite tropiska växter. Man kan säga att det är en blandning mellan tajgan och lite mer tropisk skog.@


Nya Zealand:Nya Zealand ligger i den södra delen av Oceanien. Nya Zealand ligger sydöst om Australien.Vid Nya Zealands östra kust ligger södra Stilla havet och vid den östra kusten ligger
Indiska oceanen. I Nya Zealand är det subtropiskt i de norra delarna. Även om det är subtropiskt där så snöar det ibland och är inte så pass varmt som i t.ex Australien. I södra delen är det tempererat de har fyra årstider. I Nya Zealand är det varmast i januari, februari för att det ligger på den södra delen av jordklotet. Det regnar relativt mycket där för att Nya Zealand är helt omringat med vatten. Floran där är tajgan vilket är mest barrskog men det växer också mycket lövskog,mossar,gräs och mycket mer.@








Somalia: Somalia ligger i nordöstra Afrika. Somalia gränsar till Etiopien som ligger väster om Somalia och Kenya som ligger sydväst om Somalia. Somalias kust ligger mot arabiskahavet.
I Somalia är det subtropiskt klimat. I Somalia når det lätt upp till 30-40 grader. Det är lite nederbörd, torrt och väldigt varmt. Nederbörden är inte jämt utdelad och de har en regn period och en torr period. Det regnar dock året om för att det ligger nära havet. I Somalia är det stäpp. Det växer mest låga buskar och lite gräs. Anledningen till att det är så är för att Somalia ligger vid ekvatorn då utsätts Somalia för mycket sol året om.


Istanbul:Ligger i nord västra Turkiet vid den lila bryggan som sträcker sig efter Bulgarien.
Norr om Istanbul ligger Svarta havet. I Istanbul är det tempererat trots att större delar av Turkiet är subtropiskt. De har mycket nederbörd för att ligga i mellan östern på grund av att Istanbul har hav på båda sidor. I Istanbul  är det stäpp det är varmt och torrt. Det växer det mer träd än på andra ställen. Annars är det mest gräs och låga buskar. På den sydöstra sidan som ligger närmare de varmare länderna. På den nordvästra sidan är det tajgan barrskog men relativt gles barrskog. Anledningen till att de har barrskog är på grund av att Istanbul är ett av områdena i Turkiet som ligger långt norr ut. Dessutom  är Istanbul en bro mellan Bulgarien och länderna där omkring t.ex som Rumänien Moldavien osv. Därifrån har barrträden kunnat vandra över till Istanbul.


Jakarta:Jakarta ligger i Indonesien på ön Java som ligger sydöst om ön Sumatra.
Vid Javas västra kust ligger Indiska oceanen. Jakarta ligger i den nordöstra
delen av ön Java. I Jakarta är det tropiskt klimat det är fuktigt och regnar väldigt mycket.
Dessutom är det varmt året om. I Jakarta finns det ingen skog för att de har huggit ner allt.
Men om de hade haft det hade det varit regnskog. Anledningen till att det är varmt och fuktigt är för att det ligger vid ekvatorn och att det är omringat av vatten vilket tillför fukt.

Lyon:  Ligger i central östra Frankrike. Är väster om Belgien och Italien.
Ligger sydväst om Paris som ligger i norra Frankrike. I Lyon är finns det fyra årstider det inte jättemycket nederbörd på grund av att det ligger inåt land. Det är varma somrar och på vintern är det relativt mycket snö. Det är dock varmare än de flesta tempererade områdena för att Lyon ligger inte väldigt långt från ekvatorn. I Lyon är finns det ingen skog för att man har byggt städer istället.
Men om det fanns skog skulle det vara tajgan mycket barrskog och lövskog.

Dublin:Ligger i central östra Ireland. Har en kust mot irländska havet.
Ligger väster om den engelska staden Liverpool. Det är tempererat i Dublin för att det ligger på den norra halvan på jordklotet. Dublin ligger på en ö och dessutom utgör delar av Dublin av kust. På grund av det regnar det relativt mycket för att vara tempererat. Nederbörden är jämt utlagd över hela året. De har rätt så mycket snö på vintern och de har relativt varma somrar.  Dublin är tättbefolkat och därför finns det ingen skog. Ifall det skulle din finnas skog skulle de vara tajgan.
Mycket barrskog och lövskog. Eller stora ängar med gräs.

Moskva:Ligger i södra Ryssland (Europa).Är norr om Ukraina och nordväst om Vitryssland.Ligger nordöst om staden Minsk (Vitryssland). I Moskva är det lite kyligare än de flesta tempererade områdena. De har varma somrar. De rätt så mycket nederbörd för att ligga långt inåt land. Nederbörden är jämt utdelad över året. På vintern så snöar det rätt så mycket trots att det ligger en bra bit från havet.Runt Moskva finns det många floder, åar och sjöar som kompenserar detta. I Moskva finns det barrskog (tajgan) men också lövskog och slätter med gräs.

Tema vecka yrke Jakob.A

Yrken som passar mig (enligt testet)

Ekonom eller något jobb som är ekonomiskt relaterat.

Tekniker, eller ett yrke som använder sig mycket av teknik t.ex som ingenjör eller datatekniker.


Ekonom:
En ekonom har i uppgift att analysera olika ekonomiska sammanhang. Detta kan vara allt från hur man marknadsför en produkt till att analysera och hålla i ett företags ekonomi. Det är ett jobb som behövs och hittas i alla branscher det är dock inget fysiskt aktivt jobb som byggnadsarbetare utan många gånger ett kontorsjobb.

Om man är ute efter att bli ekonom föreslås det att försöka hålla ens matte och engelska betyg höga/högre. Detta är på grund av de matematiska kunskaperna man behöver helt enkelt för att räkna ut pengar och vinst vilket är det ekonom gör. Engelskan är dock inte nödvändig för alla ekonomer men för de som tänker jobba internationellt är engelskan väldigt viktig för att kunna kommunicera med omvärlden. På högskolan kan man gå ekonomiprogrammet som varar 3 år samt kräver att man har åtminstone 180 meritpoäng det ger dock bara en kandidatexamen. Väljer man Civilekonomprogrammet måste man ha 240 meritpoäng detta leder till en yrkesexamen.

Lönen ligger mellan 28 000-36 000 för högskoleekonomer medan för civilekonomer och mer avancerade ekonomer kan lönen vara 36 000 och uppåt. Yrket kräver att man har en analytisk förmåga samt att man är en lagspelare som respekterar andra och tar ansvar. Som ekonom arbetar man ofta i lag eller team vilket kräver att man inte bara har analytiska förmågor utan även socialkompetens för att man ska kunna samarbeta med sinna kollegor.


Ingenjör:
Det en ingenjör gör är att den löser tekniska problem inom specifika områden i sitt arbete allt från att designa produkter, utveckla program till datorer eller planera infrastruktur. Ingenjörsyrket är ett väldigt brett yrke och det finns många inriktningar. Exempel på olika ingenjörsyrken är civilingenjör, maskiningenjör, byggnadsingenjör etc.

Det finns två typer ingenjörer högskoleingenjörer och civilingenjörer. Det en högskoleingenjör gör är att förbättra redan existerande produkter medan en civilingenjör många gånger utvecklar nya produkter. En arbetsplats kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilken inriktning man valt.
En byggnadsingenjör kan vara ute på en byggnadsplats för att se till att allt byggs rätt och projektet går som det ska. En IT-ingenjör arbetar många gånger på kontor med utveckla nya eller förbättra program. När man går en ingenjörsutbildning är basämnen No/Ma. Lönen för en ingenjör ligger runt 44 000kr. Som en ingenjör behöver du vara kreative, och kunna arbeta med andra. För att i detta yrket arbetar man i team/lag som tillsammans utför ett projekt. Som ingenjör har du en internationell möjlighet och har lättare för att jobba utomlands. Marknaden för ingenjörer ser väldigt ljus ut och man skriker överallt efter ingenjörer vilket betyder att du löper väldigt liten risk att du blir arbetslös

No Kemi När löser sig sockerbiten snabbast?

När löses sockerbitten upp  snabbast?

Syfte:

Träna på att utföra, planera samt dokumentera laborationer.

Hypotes:

Jag tror att bägaren med krossat varmt vatten socker kommer lösa upp sockret snabbast. I och med att man krossar sockret så blir det lättare för vattnet att dra isär sockret. Det blir mindre att dra isär för att stora delar är redan krossade och de små korn som finns kvar är omringade med vatten molekyler som har mer yta att dra,isär.När man dessutom har varmt vatten kommer det gå snabbast för de varama vatten molekylerna rör på sig snabbare än det kalla och drar då isär socker molekylerna snabbare.

Material:

Fyra 250ml bägare

Glasstav (för omrörning)

Fyra socker bitar

Vatten

Två brännare

Två trefot samt nät till trefot

Mortelskål och mortelstav

Upg A:

Utförande:

1.Ta fram fyra 250ml bägare och fyll de med ca 150ml vatten varav två av bägarna ska ha kallt vatten.

2.Ta fram två trefot, nät och brännare samt koppla på gasen.

Lägg två av bägarna på brännarna på hög värme tills det kokar.

3.Innan vattnet börjar koka tar du fram en mortel och krossar två av de fyra sockerbitarna.

4.När vattnet kokar lägger du i en sockerbit i en av de kokande bägarna och en krossad i den andra bägaren. Samma sak gör du med bägarna fyllda med kallt vatten.

5.Ta tiden på de olika bägarna samt se om det blivit några förändringar med jämna mellanrum. Gör detta upp emot 5 min.

Upg B:

1.Efter du har tagit tid och antecknat förändringarna i bägarnas innehåll häller du ut innehållet och börjar om processen. Den här gången använder du dock endast två av bägarna.

2.Fyll bägarna med 150ml vatten. Sätt en av bägarna på brännaren under hög värme.

3.Mortla två sockerbitar för sig självt och häll sockret i bägarna när vattnet kokar.

4.Rör om kontinuerligt. Studera och anteckna vad som händer medans du tar tiden på bägarna samt se om det blir någon skillnad när du rör om istället.

Gör detta i cirka 5min

5.När du är klar med allt tvättar du ur allt och sätter allt på respektive platser.

Resultat:

I första laborationen (laboration A) blev tiderna 

för nermalt socker och vanligt socker 5min+. Båda bägarnas socker hade smält nästan helt och hållet men det fanns fortfarande socker kvar på bottnen. Självaste sockerbitten kollapsade efter cirka 10s. Det mortlade sockret var dock det som löst sig mest. I bägarna med kokande vatten blev tiderna ca 2s för det mortlade sockret och 11s för sockerbitten. 

Mortlat socker i kokande vatten

Mortlat socker i kallt vatten

Sockerbit i kokande vatten

Sockerbit i kallt vatten

2s

5 min +

11s

5 min +

I laboration B där både bägarna hade krossat socker och där jag skulle röra om, blev resultaten anourlunda. I bägaren med det kokande vattnet blev tiden 24s. Anledningen till att tiden denna gången blev längre var att sockret brändes fast vid bägarens botten. I bägaren med kallt blev tiden 1min 15s. Det gick med andra ord snabbare för sockret att lösa sig när man rörde om i bägaren än med kallt vatten.

Mortlat socker som rörs om i kallt vatten 

Mortlat socker som rörs om i kokande vatten

1min 15s

24s

Slutsats:

Det vissade sig att mina teorier stämde och anledningen till att jag drog de tillsatser jag gjorde var från jämförelser med saker som händer vardagligen. Att röra om tee när man har hällt i socker eller när man hällt i mjölk i kaffet är saker som fick mig att tänka i banorna, varmt löser bäst samt när man rör om. 

Varmt vatten har lättare för att lösa upp fasta ämnen än i kallt.

Detta beror på att de varma vatten molekylerna har mer energi i sig på grund av att de är uppvärmda. Då drar vatten molekylerna lättare isär bindningarna.

Anledningen till att det går snabbare att lösa upp sockret när man rör om är för att man får vattenmolekylerna att röra på sig mer precis som när man värmer upp vattnet. Då kan de än en gång lättare dra isär bindningarna i sockret snabbare.

Enligt mig var min teori mycket rimlig, jag hade gott om fakta för att stödja den och när jag jämförde min teori med mina klasskamraters kom vi alla fram till liknande .

saker.

För att få rätt på mängden socker borde man vägt mängden socker istället för att gå efter sockerbittar. För att förhindra att sockret smälter fast i bottnen kunde man värmt i omgångar så att glasbägaren inte blir allt för varm.Felkälla, sockerbitarna var inte lika stora vilket kunde leda till skillnad i tid.

Anledningen till att det gick snabbare att lösa upp det mortlade sockret i kokande vatten i uppgift A än i uppgift B var att  när vi hällde i sockret i uppgift B smälte en liten andel socker fast på bottnen av bägaren. Det fördröjde tiden med 22s.

No Seperationsmetoder

Sedimentering:

Används till slamningar.

Man låter det tyngre ämnet sjunka till bottnen.

Dekantera:

När man häller av vätskan från en sedementering.

Extraktion:

När en vätska tillsätts i ett ämne och löser upp det ämne som man vill ha löst i vätskan.

Som när man vill få ut smaken ur kaffet i vatten.

Filtrering:

När man tar bort större partiklar med ett typ av filter.

Destilation:

Används när man delar på vätskor.

Delar upp vätskor som har olika kokpunkter.

Indunstning:

Delar upp en lösning, ett fast ämne som lösts i vattnet.

Man låter vätskan avdunsta så att ämnet blir kvar

På bottnen.

Aktivtkol:

Poröst, nermald kol som är bra för att filtrera bort gaser.

Fångar upp gasen med kornens ihålligheter.

Flamma del 8

Deutsch übung

Du darfst jetzt essen.
Wir dürfen am 15:30 gehen.

Ich kann nicht mehr.
Sie können Klavier spielen.

Ich will dich töten.
wir wollen Basketball spielen.

Musik Tinitus

1. Vad tror man händer i örat vid tinnitus?
Jag har hört det har med hårcellerna i örat och att det får en att höra ett konstant brus/pip i öronen.

2. Hur kan tinnitus låta för den som är drabbad?
Som ett svagt sus, ringningar/brus och som värst starka obehagliga ljud som påverkar det vardagliga livet.


3. Förutom att man hör ljud kan man också ha andra besvär när man är drabbad av tinnitus. Ge exempel!
Det kan leda till depression, sömnproblem och koncentrationssvårigheter etc.

4. Ge några exempel på situationer då örat blir utsatt för ljud som kan orsaka tinnitus!
När man är på raveparty eller en konsert kan ljudnivå lät bli för hög men även i en högljudd arbetsplats t.ex som en byggnadsarbetares.

5. Ge några exempel på andra saker som också kan orsaka (eller förvärra) tinnitus!
Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, stress och spända muskler i nacke, käke och axlar är en del saker som kan förvärra tinitus.

6. Titta igenom och läs om de olika hörselskydden som beskrivs. Vilket hörselskydd skulle du välja att ha med dig om du t ex skulle gå på en konsert där du misstänkte att ljudnivån kommer att bli mycket hög? Vilket skulle du använda om du hade ett bullrigt arbete?
På en konsert hade jag valt skumgummiöronproppar. De är billiga, dämpar ljudet hyfsat bra och man går generellt sett inte på konsert så ofta så engångs öronproppar räcker då. Hade jag haft en högljudd arbetsmiljö hade jag valt de som är avgjutna efter en själv (silikonöronpropar). I och med att man utsätts ofta för hög ljudvolym är det viktigare att ha hörselskydd som skyddar bra. De är också inte lika klumpiga som hörselkåppor.

7. Vad betyder förkortningen dB?
Db är en förkortning för decibel vilket är en skala för ljud.


8. Med hur många dB ökar ljudstyrkan om ljudet blir dubbelt så starkt?
Med tre db


9. Redogör för fyra olika fakta om ljud, örat och dB som man kan hitta på den sidan som heter ”Skador”!
Smärtgränsen går hos de flesta vid 125 db. 190 db är den högsta nivån ljud kan ha i luft. Normal samtalston är runt 60db. 0db är det lägsta ett öra kan känna av.

Örat kan också ta skada av lägre volym en längre period. Trummhinan spräks vid 180db och uppåt. Även om örat inte känner av ett ljud kan det fortfarande ta skada om den har tillräckligt hög decibel. Det är individuellt hur mycket örat tåll.

Ljud kan jämföras med radioaktivstrållning.
Man kan vistas korta perioder i hög ljudnivå och ändå ta skada.
Man kan vistas i låg ljudnivå i längre perioder och ändå ta skada.
Ljud är vibrationer i luften.



10. Är starkt ljud som man gillar (t ex musik) mindre farligt än ljud som man helst inte vill höra på, t ex från en maskin eller trafikbuller?
Nej, det gör ingen skillnad så länge de har samma db.


11. Hur kan man minska riskerna för hörselskador på konserter eller om man spelar själv?
Man kan ha en "ljudvänlig" lokal som tar emot ljudet bättre. Har man bara betongväg ökar risken för tinitus. Sedan kan man undvika att stå för nära högtalarna. Dra inte ut öronpropparna under en konsert. Då kan ens öron få sig en chock som kan leda till permanenta skador.