När löses sockerbitten upp snabbast?
Syfte:
Träna på att utföra, planera samt dokumentera laborationer.
Hypotes:
Jag tror att bägaren med krossat varmt vatten socker kommer lösa upp sockret snabbast. I och med att man krossar sockret så blir det lättare för vattnet att dra isär sockret. Det blir mindre att dra isär för att stora delar är redan krossade och de små korn som finns kvar är omringade med vatten molekyler som har mer yta att dra,isär.När man dessutom har varmt vatten kommer det gå snabbast för de varama vatten molekylerna rör på sig snabbare än det kalla och drar då isär socker molekylerna snabbare.
Material:
Fyra 250ml bägare
Glasstav (för omrörning)
Fyra socker bitar
Vatten
Två brännare
Två trefot samt nät till trefot
Mortelskål och mortelstav
Upg A:
Utförande:
1.Ta fram fyra 250ml bägare och fyll de med ca 150ml vatten varav två av bägarna ska ha kallt vatten.
2.Ta fram två trefot, nät och brännare samt koppla på gasen.
Lägg två av bägarna på brännarna på hög värme tills det kokar.
3.Innan vattnet börjar koka tar du fram en mortel och krossar två av de fyra sockerbitarna.
4.När vattnet kokar lägger du i en sockerbit i en av de kokande bägarna och en krossad i den andra bägaren. Samma sak gör du med bägarna fyllda med kallt vatten.
5.Ta tiden på de olika bägarna samt se om det blivit några förändringar med jämna mellanrum. Gör detta upp emot 5 min.
Upg B:
1.Efter du har tagit tid och antecknat förändringarna i bägarnas innehåll häller du ut innehållet och börjar om processen. Den här gången använder du dock endast två av bägarna.
2.Fyll bägarna med 150ml vatten. Sätt en av bägarna på brännaren under hög värme.
3.Mortla två sockerbitar för sig självt och häll sockret i bägarna när vattnet kokar.
4.Rör om kontinuerligt. Studera och anteckna vad som händer medans du tar tiden på bägarna samt se om det blir någon skillnad när du rör om istället.
Gör detta i cirka 5min
5.När du är klar med allt tvättar du ur allt och sätter allt på respektive platser.
Resultat:
I första laborationen (laboration A) blev tiderna
för nermalt socker och vanligt socker 5min+. Båda bägarnas socker hade smält nästan helt och hållet men det fanns fortfarande socker kvar på bottnen. Självaste sockerbitten kollapsade efter cirka 10s. Det mortlade sockret var dock det som löst sig mest. I bägarna med kokande vatten blev tiderna ca 2s för det mortlade sockret och 11s för sockerbitten.
Mortlat socker i kokande vatten
Mortlat socker i kallt vatten
Sockerbit i kokande vatten
Sockerbit i kallt vatten
2s
5 min +
11s
5 min +
I laboration B där både bägarna hade krossat socker och där jag skulle röra om, blev resultaten anourlunda. I bägaren med det kokande vattnet blev tiden 24s. Anledningen till att tiden denna gången blev längre var att sockret brändes fast vid bägarens botten. I bägaren med kallt blev tiden 1min 15s. Det gick med andra ord snabbare för sockret att lösa sig när man rörde om i bägaren än med kallt vatten.
Mortlat socker som rörs om i kallt vatten
Mortlat socker som rörs om i kokande vatten
1min 15s
24s
Slutsats:
Det vissade sig att mina teorier stämde och anledningen till att jag drog de tillsatser jag gjorde var från jämförelser med saker som händer vardagligen. Att röra om tee när man har hällt i socker eller när man hällt i mjölk i kaffet är saker som fick mig att tänka i banorna, varmt löser bäst samt när man rör om.
Varmt vatten har lättare för att lösa upp fasta ämnen än i kallt.
Detta beror på att de varma vatten molekylerna har mer energi i sig på grund av att de är uppvärmda. Då drar vatten molekylerna lättare isär bindningarna.
Anledningen till att det går snabbare att lösa upp sockret när man rör om är för att man får vattenmolekylerna att röra på sig mer precis som när man värmer upp vattnet. Då kan de än en gång lättare dra isär bindningarna i sockret snabbare.
Enligt mig var min teori mycket rimlig, jag hade gott om fakta för att stödja den och när jag jämförde min teori med mina klasskamraters kom vi alla fram till liknande .
saker.
För att få rätt på mängden socker borde man vägt mängden socker istället för att gå efter sockerbittar. För att förhindra att sockret smälter fast i bottnen kunde man värmt i omgångar så att glasbägaren inte blir allt för varm.Felkälla, sockerbitarna var inte lika stora vilket kunde leda till skillnad i tid.
Anledningen till att det gick snabbare att lösa upp det mortlade sockret i kokande vatten i uppgift A än i uppgift B var att när vi hällde i sockret i uppgift B smälte en liten andel socker fast på bottnen av bägaren. Det fördröjde tiden med 22s.
